Resedagbok

00:05            Sitter på bussen som ska ta mig från min gamla hemstad och föra mig ett steg närmare min nya. Mössa neddragen, proppar i öronen, huva uppfälld och fötter placerade på sätet framför: redo i största möjliga mån för en natt på rull.

ca. 02:00      En ohyggligt högljudd kvinna kliver på bussen med ytterligare två reskamrater som placerar sig i sätena bakom mig. Min skönhetssömn störs gravt.

04:30            Anländer till Arlanda flygplats. Kliver av på terminal 5 och hör, samtidigt som jag lämnar fordonet, hur den högljudda kvinnan konstaterar att hon måste ha somnat under resan och jag tackar i tysthet högre makter för det.

04:40            Står i kön till incheckningen när jag får förklarat för mig av mannen i flygplatspersonalen, som just inspekterat mitt boardingkort, att jag har hamnat helt fel. Eftersom jag fortfarande befinner mig i Svea Rike och har hört honom prata svenska med folk före mig i kön frågar jag vart på svenska vart jag ska och han svarar något - det är inte helt klart vad - på engelska med ekande stockholmska. Utifall att minnet svikit mig och, av någon oförklarlig anledning, ett annat språk än mitt modersmål skulle ha slunkit ut, noterar jag mitt uttal under min följdfråga. Inget fel på språket, vad jag kunde höra. Den här gången får jag halva svaret på engelska, och den andra halvan av det på svenska men en otrolig övertydlighet och lite dumförklarande underklang. Lite som att han, samtidigt som han visade mig tillrätta i orienteringen på flygplatsen, även ville ge en lektion i svenska språket.

04:43            Påbörjar min vandring mot terminal 2, dit det visade sig att jag skulle.

04:55            Hittar en bänk vid en öde restaurang som ser lämplig ut som sovplats. Lägger mig tillrätta för att ta mig en liten lur innan jag fortsätter min vandring.

06:08            Vaknar igen och hasar mig vidare mot terminal 2.

06:20           Anländer och ställer mig i kö till incheckning. Det går relativt snabbt och smidigt.

07:25           Planet lyfter och för mig och mina vänner som jag hittat på vägen till våra liv i München. Jag, min nackkudde, min mössa och mina hörlurar utgör ett fantastiskt team som får flygsträckan att krympa till ett stenkast från starten.

09:40            Hej München.

ca. 11:30      Kliver innanför porten från gatan till mitt lägenhetshus och mötas av en trevlig överraskningen: hissen är ur funktion. Så gärna som jag skuttar upp fem våningar med 30 kilos packning som inte går att bära på ett klokt sätt, är det precis vad jag får göra. Vilken tur.

ca. 11:35       I tryggt förvar i min lägenhet.