Det revolutionerande leendet.

Jag tror inte direkt att jag kommer få Nobelpriset för denna iakttagelse, men jag känner mig lite som Columbus måste ha gjort när han steg i land i Amerika. Jag är inte den första och kommer med största sannolikhet inte heller vara den sista som upptäcker allt det fantastiska som positivt tänkande medför. Det är ju inte nog med att man mår som en gudinna, presterar finfint och får så mycket att bli så allmänt bra. Ännu mer fantastiskt yttrar sig när man delar med sig av det goda!

Igår var en dag rätt lika de flesta andra torsdagar. På väg hem från skolan, när jag kom trampandes, klev plötsligt en tjej ut i cykelbanan. Goda råd var inte dyra. I stället grep min blixtsnabba reaktionsförmåga in och inom bråkdelen av en sekund hade min tumme sträckt sig efter cykelns ringklocka. Med ett överraskat ryck vände sig tjejen om, troligtvis i tron om att hon skulle mötas av en citronsur min och en blick vart uttryck här censureras av hänsyn till bloggens läsare. Men sådant var inte fallet. I stället vände hon sig om för att bländas av ett smil likt solen över en fjälltopp en gnistrande klar vinterdag. Mitt leende besvarades och för ett ögonblick kunde vi i samklang njuta av den glada sinnesstämning som just förökat sig på Münchens gator.

Så simpelt. Men så bra. Positiv energi är en bristvara bland många och är en alldeles utmärkt anledning till varför den bör slösas på än mer.

DELA MED DIG AV DET GODA!