skulle aldrig falla mig in. Men idag var jag inte i skolan. Var vi lediga? Nej. Vad är det då frågan om? Låt mig berätta.
Frustration. Mina hatkänslor för min just nu bristfälliga kropp når varje dag nya höjder. Idag var dagen då jag blev uppmanad att inte ens vistas i skolan. Att gå och fika var ett alternativ jag fick. Gå på var ett annat. Jag lät mig tillslut övertalas och lämnade, med svansen mellan benen, IWANSONs lokaler.
Varje dag som inte häl-vetet blivit bättre känns som ett enormt nederlag och varje sådan dag känner jag mig som en lite sämre människa. Som ett sjunkande skepp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar